Juletid med julefrid

Jodå, det blir klart. Renoveringsprojektet alltså. Så när som på att handfatet inte hinner komma innan jul och därmed omöjliggör kakling och tillgång till vatten under julen. Ett par detaljer kvar bara på gästtoan, som att ställa in själva toan och sätta upp lampan. Bara detaljer alltså. Sovrummet är klart sånär som på lite latexfogning (amatörhemmafixarens bäste vän!) och ett eluttag som ska bytas. Jag räknar med att det sista blir klart ikväll. Vilket betyder att projektet går i mål, trots att jag inte riktigt trodde att det var möjligt och att vi därför förhoppningsvis också kan tillåta oss att känna nån slags julefrid. Det ska bli riktigt härligt att vara helt ledig och inte behöva tänka på renovering ett tag. Och det känns skönt att julen ska firas här hos oss i vårt nya hus. Julstädningen är gjord och granen står i garaget och bara väntar på att få kläder. De flesta inköpen och klapparna är också klara, så från fredag räknar vi med att kunna ta det ganska lugnt.

Svängigt humör

Toves humör har varit aningen svängigt på sistone. Å ena sidan är hon väldigt gosig och mysig, men å andra sidan blir hon hemskt arg när hon inte får som hon vill. Och vardagssysslorna innebär nästan alltid protester: borsta tänder, sätta sig i matstolen, blöjbyten etc... Har hört att det är ett tecken på utveckling av en egen vilja, vilket förstås är positivt. Det värsta är ändå sömnen, vilket tär mest på en annan också. Det kan ta ett par timmar av nattning; förra veckan var värst på länge. Att vi sedan var på fest hos David med familj i lördags och Tove vägrade somna där spädde nog på helgens sömn- och humördilemman. Inte förrän vi satte oss i bilen vid 23.30 somnade hon. Söndagen var därefter... Igår somnade hon direkt men var vaken två timmar vid midnatt, åt välling halv sju och sov sedan till 9.20. Upp-och-ned, men humöret verkar bättre idag.

Sovrummet är färdigrenoverat (förutom garderoberna som ska in där) och vi är mycket nöjda med resultatet, känslan blev som vi hade tänkt oss. På toaletten återstår lite jobb. Den kommer inte hinna bli helt klar till jul, eftersom det var lång leveranstid på handfatet. I övrigt ska det nog bli klart!

18 månader

Kollen gick bra; Tove blev godkänd. Hon ritade fina streck på ett papper och lyckades stapla några oroväckande små klotsar på varandra. Några ord fick hon ur sig också och BVC-sköterskan var nöjd. Vikten och längden följer också utvecklingskurvorna fint, så allt såg bra ut. Och så var det dags för vaccination igen. Jag trodde att det var dags för tredje dosen av det vanliga kombinationsvaccinet, men den hade hon tydligen redan fått. Istället var det MPR - Mässling, Påssjuka och Röda hund, och alltså bara en spruta i stället för två. Tove blev förstås ledsen av sticket, men det gick över på 15 sekunder och sen var hon som vanligt igen. Men hon somnade gott i vagnen på väg hem.

Framåt

Det är skönt när det går åt rätt håll. Riktigt skönt. När allt tråkigt grundarbete är avklarat och man äntligen får vara lite konstruktiv. Och så går det ju fort då också! Eller så ser man åtminstone resultat direkt. Sovrummet är färdigmålat och -tapetserat. Större delen av väggpanelen kom upp i helgen, liksom golvet (fast ned kom väl snarare ner). Lister och småkrafs där kvar. Toan är det lite mer kvar på, men jag lever i illusionen att dess små ytor gör att allt kommer att gå mycket snabbt där nu. Men i vilket fall: det är kul att se resultat. Lite snygga före - efter-bilder á la inrednings-TV kommer...

Tove har blivit en stor tjej, allt går så himla fort nu. Visserligen har jag varit hemma med henne i 5 månader, men det känns ändå som jag inte hinner med riktigt. Hon pratar en massa (även om man inte förstår) och hon är klurig och kan komma på och räkna ut saker själv. Djur är favoriter, Bezzie och Chivas förstås, men hon blir uppspelt av djur på TV eller hundar vi möter ute och hon tycker om att titta på fåglar som äter av vår fågelmat utanför köksfönstret. Hon kommer ihåg var saker ligger (i alla fall ibland) och hon har blivit en hejare på att bygga med Duplo. Lite lovande inför 18-månaderskollen i morgon då man tydligen ska kunna en massa saker:

• Klättra upp på en köksstol (lätt som en halv plätt!)
• Förstå ett antal ord (Jepp!)
• Säga 8-10 ord (gränsfall, hon kan säga dem men det är inte säkert att nån annan förstår)
• Stapla klossar (räknas Duplo?)
• Klotterrita (jodå, både på och bredvid papperet)
• Gå säkert utan stöd (mmm)
• Peka ut ett antal kroppsdelar (lätt!)
• Ta av sig mössa och strumpor (har hon övat 1000 gånger på. Hon får också på sig mössa och höger strumpa för det mesta. I förrgår började hon plötsligt gallskrika och när jag kollar vad som står på kommer hon gående med min jättestora stickade VSK-mössa neddragen över axlarna. Hon fick inte av den och såg förstås inte ett skvatt.)

Det känns bra att få komma dit och kolla läget i alla fall. I början sprang man ju på BVC för jämnan, nu var det ett halvår sedan ordinarie kontroll (även om vi var där och hämtade lite vitaminer däremellan). Ibland är det helt okej med det svenska kontrollsystemet!

Helgens resultat

På plussidan:

• Sovrumstaket klart
• Sovrumsväggar slipade och spacklade en andra gång
• Rörmokeri utfört, lilla toaletten har nu ballofix installerad och väggen helt fri...
• Gipsskivor satta på toan, ett par spacklingsvändor utförda

Det går framåt allså!

På minussidan

• En förkylning kom smygande i fredags kväll, tack o lov hålls den i schack av Echinagard
• Tove bröt sönder mina glasögon igår - optikern nästa!

Julstök extra

Fullt upp nu när vi bestämt oss för att renoveringen av sovrummet och gästtoan ska vara klar innan jul. Rejält med strul med rören på toan med olika standarder som möts vilket får till följd att gängor inte passar, att dimensioner skiljer sig och så vidare. Eftersom jag inte pysslat med rördragning förut är det en del att sätta sig in i. Men det är ju rätt kul också. Att pyssla med sitt eget hus och att lära sig nya saker. I sovrummet är halva det nya innertaket på plats och där är det mer som hemma: tapetsering och golvläggning har man ju gjort några gånger. Är fortfarande inte säker på att vi hinner klart; det är svårt att få till tider när Anna kommer hem sent och helgerna går alltför fort. Dessutom känns det ibland som att jag tillbringar mer tid på Bauhaus än hemma byggande. Men det är väl så det är... Jag ska utöver detta spela på en Bon Jovi-tribute om ett par veckor och behöver repa och programmera ljud inför det. Roliga grejer, men mycket!

Gäst-toan

Glespanel i sovrumstaket

Tove är det full fart på: klättrar och springer. Pratar inte många ord än, men det märks att hon förstår en hel del. Hon kan förstå instruktioner även om hon kanske inte alltid följer dem. Men det kan ju bero mindre på bristande språkutveckling och mer på en ett-och-ett-halvt-årings begynnande längtan efter självbestämmande... De roligaste leksakerna är gåvagnen som hon kör runt allt möjligt i, bilen hon kan åka på och bollar. Och så älskar hon sina nallar förstås.

I lördags var det familjedag på bandyn och match på dagtid. Vi var där alla tre och Tove skötte sig bra och höll ut. Dessutom fick hon en fin ansiktsmålning! Heja VSK! Hur matchen slutade? -Imponerande 10-4 mot Sandviken. Ny match på onsdag...

Bandy-Tove

Fotboll blev bandy

Ganska skönt att fotbollssäsongen är slut; det blev som befarat ett 1-årigt besök i superettan för VSK. Och idag var det äntligen dags för hemmapremiär för VSK efter den inledande förlusten borta mot Kungälv. Sirius stod för motståndet och jag ska väl erkänna att jag var rätt spänd; VSK har haft svårt för Sirius ett par säsonger. Men spänningen försvann snabbt vartefter målen trillade in - hela 10-1 till slut och glädjen är stor nu. Den traditionsenliga premiärpytten hos brorsan kommer detta år först till andra hemmamatchen - Villa på fredag. Det ser vi fram emot, det är nåt speciellt med bandy!

Jag har varit febrig ett par dagar och rätt seg med andra ord: lite jobbigt att ta hand om Tove när man inte är pigg själv. Jag antar att hon smittat mig; hon hade samma symptom förra veckan. En dag med feber och sen pigg igen. Hoppas att jag kopierar detta och tillfrisknar helt snabbt. Annars är Tove på bra humör för det bästa och utvecklas hela tiden. Hon sorterar klossar, hämtar kläder och plockar i köksskåpen. Och idag har hon lärt sig vad pappas skägg är. När jag frågar: "Var är pappas skägg?" så klappar hon mig på kinden! Gosunge!

Hjärtat slår!

Det gick bra. Toves lilla men växande hjärta klappar som det ska. I princip samma värden och siffror som för ett halvår sedan, vilket ju är goda nyheter. Själva operationen har verkligen fullt ut fått ett lyckat resultat. Sen kommer det förstås, som vi redan visste, krävas livslång uppföljning. Och risken för vissa följdproblem, som högt blodtryck, finns också. Men inga nyheter är bra nyheter i det här fallet. Nu blir det nästan ett år till nästa kontroll, vilket ju också är ett gott tecken i sig! Dessutom skötte sig Tove utmärkt under själva undersökningen. Nallen, nappen, en bok i handen och Byggare Bob på TV-n var receptet! Läkaren fick fina bilder och hon såg tydligt det hon behövde se. Duktig Tove!

Hjärtklappning

VSK-Brage igår och hyperintressant match i kampen om det sista halva halmstråt att hålla sig klar i Superettan. Seger var ett måste och bra målskillnad önskvärt. Efter hur matchen utvecklade sig år vi ända känna oss nöjda med 3 poäng och en seger. 2-1 på straff i 5:e övertidsminuten, puh! Annars gjorde VSK en hyfsad match, Brage var bedrövliga och domaren ännu värre. Åt båda hållen ska påpekas, många tveksamma domslut och en del släppta situationer som ledde till tufft spel och grinig stämning. Två straffmål, ett rött kort, båda målvakterna utbytta på grund av skador och som sagt, avgörande efter nära 95 minuter. Som någon uttryckte det: funderar på att avsluta mitt pensionssparande, med såna här matcher lär hjärtat inte palla så långe ändå.

I morgon är det dags att kolla en annan hjärtklappning när vi ska på ultraljud med Tove igen. Det var ett halvår sen nu och vi hoppas förstås att det ser bra ut också nu. Intressant dock att se hur jag ska lyckas att få Tove att sitta still i de 15-20 minuter som kollen tar; det blir nog den största utmaningen!

Firade lite födelsedag i efterskott igår också. Kusinerna från Kungsängen, farfar och farbror och faster kom på besök. Vi bjöd på Anna-bakade pajer och cupcakes till allas glädje. Trevligt att kunna samlas!

Bezzie-mys

Tove och Bezzie

Tove gillar djur. Alla djur. Hon pekar på alla hundar vi möter när vi är ute. Hon reagerar på katter på TV. Och hon gillade verkligen att klappa fåren på Parken Zoo i Eskilstuna. Den stora favoriten är nog ändå Bezzie. Hon vill gärna pussa Bezzie och skrattar ofta när Bezzie springer omkring. Att ge henne mat har också blivit populärt. Man kan också mysa med henne i korgen. Ibland får hon nästan plats samtidigt...

Klättring

Ja, det är till att lära sig en massa saker själv nu. Mycket genom att härma mamma och pappa, men också genom helt egna idéer och upptäckter. Här om dagen när jag lagade mat och Tove lekte i matrummet hörde jag hur hon bankade på sin stol. När jag gick ut för att kolla läget ser jag att...hon sitter i sin stol. För ett ögonblick trodde jag att jag hade fått ett riktigt hjärnsläpp och satt henne där, men så var inte fallet. Hon hade klättrat upp och satt sig alldeles själv med hjälp av ett par sittpuffar som låg på golvet bredvid. Också köksbordet och köksbänken är klart möjliga för Tove att bemästra nu, kolla bara klippet nedan. Nu vill det till att pappa håller ett vakande öga öppet hela tiden.

Självständigheten blir tydligare och tydligare; Tove ger sig gärna iväg på längre promenader (med hennes mått mätt förstås) innan hon kommer tillbaka för att tanka lite trygghet. Som här i city utanför banken innan vi gjorde klart allt med lägenheten häromdagen. Det var några stycken som fick vända på huvudet ett par gånger för att försäkra sig om att hon faktiskt hade en förälder med sig.

Egen promenad

Intensiv period

Intensiv period nu: Gick i mål med rockmässan med Europe-musik i söndags och jag har nu alltså gigat med Kee Marcello. Det är lite coolt faktiskt. Han var både ödmjuk och ruggigt duktig; solona lät som på skiva. Och han verkade faktiskt på riktigt uppskatta arrangemanget och att spela tillsammans med en stor kör. Uppskattat på byn är det också: 489 personer i kyrkan inklusive medverkande får väl anses vara en fullt godkänd siffra i en kyrka som rymmer 380. Strax innan hann jag med att viga en vän sedan många år uppe i utsiktstornet på Landsberget, vilket också var en speciell upplevelse på mer än ett sätt.

Toves mormor och morfar, moster och kusiner var också här och hälsade på i helgen. Vi fick till allas glädje sätta i oss den fina regnbågen som Anna fångade förra helgen. Vi lade också ett antal lördagstimmar på att städa lägenheten; på fredag är det överlåtelse. Det mesta blev klart, men jag var där några timmar igår och ska slutföra det hela ikväll. Pust!

Gårdagen innehöll ett besök på jobbet: buss och tåg fram och tillbaka gjorde att dagen gick fort. Och det var lite kul att hälsa på. Tove uppskattade också det hela och trivdes bra också på Öppen förskola i Fagersta.

Shopping-tur

Igår öppnade Erikslund shoppingcenter, Västerås största, insprängt mellan nya IKEA och lika nya (om inte ännu nyare, IKEA har ju funnits i Västerås tidigare) CityGross. Jag trotsade den förmodade folkrusningen och satte mig på bussen med Tove. En nätt tripp på 1 timme och 5 minuter senare var vi på plats och Tove var inte helt nöjd med att ha behövt sitta i vagnen så länge. En snabb fika när vi kom dit gick bra, men sedan ville Tove gå själv. Vilket ändå gick oväntat bra i den hyfsat stora trängseln. Däremot var det ju lite svårshoppat; de butiker som jag ville kika i var de som hade gått ut med rejäla öppningserbjudanden, vilket förstås gjorde att köerna ringlade långa i dessa. Och att stå i kö var inget Tove var särskilt intresserad av. Men vi hann i alla fall titta en del innan vi käkade IKEA-lunch och åkte hem. Hemresan tog bara 55 minuter och Tove sov nästan hela tiden, så det var lugnt. Ett par buss-betraktelser:

• Jobbigt att se: En gravid kvinna som satt lutad mot busskuren och rökte. Tror jag blivit ännu mer känslig för sånt nu...

• Roligt (=värmande) att se: Människor av olika nationaliteter som ger sin sittplats på bussen till äldre människor av andra men lika olika nationaliteter.

• Roligt (=humoristiskt) att se: En tjej på bussen som inte var helt medveten om att hon faktiskt sjöng så att det hördes till musiken i sina lurar.

Ikväll firar jag och Tove farbror Andreas som fyller år och till helgen kommer Mormor och Morfar och hälsar på. Samtidigt ska jag och Anna städa lägenheten som vi äntligen överlåter nästa fredag. Och så ska jag spela på Europe-mässa i Fagersta på söndag. Tillsammans med Kee Marcello. Bara en sån sak.

Kursstart

Denna vecka har varit minst sagt intensiv. Tog en paus från pappa-jobbet genom att vara på de tre första dagarna av min kurs. Internat i Uppsala måndag till onsdag och långa dagar. Och för en som inte är van att sitta still och lyssna hela dagarna var det hela en prövning (vem är van med sånt överhuvudtaget förresten?). Lätt Gladpack-runt-huvudet-känsla på kvällarna och sömnen var onekligen god. Det blev också återigen tydligt och uppenbart att kurskraven är rätt högt ställda med stor litteraturmängd och flera hemuppgifter. Men kul är det ändå att vara igång och jag tror att jag kan må bra av att balansera duplo-byggandet med kunskapsbyggande.

Igår prickade vi in en vacker höstdag för fiske. Farfar följde med oss, denna gång till en tjärn där det faktiskt finns fisk. Annars har vi ju mest varit vid farfars favorittjärn där det på något märkligt sätt enbart tycks nappa de dagar han är där själv. Ska stämma av detta mot fiskbilens turlista och se om något intressant samband kan utkristallisera sig. Tove var på ett strålande humör hela dagen. Bezzie var med och trivdes. Solen värmde och Anna fick en riktigt fin regnbåge på ca 1,7 kilo. Hon var förstås mycket nöjd och glad efter detta. Farfar kompletterade med en liten firre som fick bli middag och nappen var rätt täta under hela dagen, vilket ju gör det hela roligare även om det var rätt få fiskar som faktiskt krokades.

Anser mig numera vara en fullfjädrad pappa. Varför? Jag hinner byta en blöja medan första sidan av pannkakan gräddas!

4 veckor

Just när man har vant sig vid att Tove sover bra på dagen - direkt efter lunch, 2 timmar. Och nu bara en sömnstund per dag alltså. Lite trött kan hon allt vara precis före lunch, men det brukar gå bra. Men idag ville det sig inte. 40 minuter, sen vaknade hon. Och då hade hon ändå varit vaken sen 06.40 i morse. Och självklart blir jag stressad, eftersom de där timmarna är magiska. Det är agadedå jag hinner diska och plocka lite, få en stund för mig själv. Och dessutom läsa in litteratur till min kurs som börjar på måndag, vilket har varit vardagsaktiviteten de senaste 2 veckorna. Så nu är det bara till att ladda för en lång eftermiddag med en trött Tove.

Förmiddagen tillbringades på Odensvi öppna förskola. Idag var vi där under sångstunden. Och det är ju bara att släppa prestigen och vara med i de löjliga rörelsesångerna till den ostämda gitarren. För Tove tycker att det är skoj! Och det är väl det som är lite av poängen.

I helgen som var lyckades vi få till besöket vid Parken Zoo i Eskilstuna, som vi planerat tidigare i sommar men som gick om intet när bilen gick sönder. Det var större än jag mindes det som barn (vilket ju inte brukar vara fallet med saker man sett som barn, exempelvis pulkabackar), men det kan ju ha byggts ut. Vi fick i alla fall se många roliga djur, särskilt apor men även tigrarna, en gepard och ett par pumor behagade visa sig. Och så fick Tove med stor förtjusning klappa lite får och getter innan dagen avslutades på nöjesparken med att hon fick prova sin första karuselltur, vilket också uppskattades.

Med ödmjukhet

Jag börjar morgonen med att böja mitt huvud i varm ödmjukhet. Tack för att du finns. Tack för att du överlevde. Tack för att du lär mig så mycket om mig själv. Jag ska alltid finnas där för dig; det är mitt absoluta och högsta mål. Jag kommer förstås inte alltid att lyckas. Som i frustrationen i natt, när du med snörvlig näsa vägrade somna om. Du kommer nog att tycka att jag är världens bästa pappa. Och den sämsta. För det är så barn (och för den delen också ungdomar) fungerar; det är vitt eller svart. Sanningen ligger nog nånstans däremellan. Vi är nog rätt grå de flesta av oss, föräldrar. Men jag lovar att jag ska vara så ljusgrå jag nånsin kan. Det är mitt löfte till dig!

Netto

Förmiddagen fick idag innehålla en liten cykeltur till den premiäröppnande mataffären Netto på Viksäng. De slår upp portarna i det hus som varit både XL, Kanonen och innan dess så långt tillbaka som jag kan minnas: Vivo Stjärnhallen. Där vi allt som oftast gjorde småinköpen när jag var liten, där jag terroriserade kassörskan Dagny i min vetgirighet kring hur kassan fungerade och hur man fick de olika varubanden att snurra, och dit vi gick, brorsan och jag, i våra matchande mysdressar för att köpa lördagsgodis i kiosken enligt modellen: "en sån, en sån, en sån, vad kostar det nu? okej, en sån...". Netto lockade förstås med öppningserbjudanden och jag tänkte att: "Varför inte!", då får vi ju en liten cykeltur också, Tove och jag. Några bra inköp blev det också, trots att stället var fullpackat med lunchande högstadieungar som skulle go crazy på 330g-chips för 10 spänn och lösgodis för 39 kr kilot. Men där endast var femte faktiskt hade pengar med sig, medan resten dräglade och tjatade. Tove var duktig också, trots att det var precis före lunch. Att hon sedan knappt kunde hålla sig vaken i cykelsadeln på vägen hem, får man väl ta. Det mesta funkade bra med många anställda på plats denna dag och ett par vakter som styrde upp ingångskön. Men ett par detaljer på kvittot lämnar utrymme för förbättringar:

VikSängsgatan. I Västerås!

För övrigt kan meddelas att Tove kissat på pottan två gånger idag! Hon går och hämtar pottan, så får man ta av kläder och blöja och hon sätter sig. Sedan tog det bara 15-20 sekunder innan hon kissade. Duktig tjej!

Jag har aldrig trott att jag varit nån fiskeexpert, långt därifrån. Men jag trodde nog att jag i alla fall skulle kunna få någon fisk under två hela långa dagars fiske. Men icke! Trippen till Härjedalen i helgen var lyckad och trevlig på många sätt, utom just när det gäller fiskelyckan då... Men jag var inte den enda som misslyckades som tur var. En harr och ett fåtal abborrar totalt på fem man! Var lite sugen på att få en harr jag, särskilt som jag lånat pappas flugspö för 'riktigt' fiske i Ljusnan. Fångade en del gräs och en torr gran, annars var det som sagt glest.

Harrfri älv

Veckan med Tove har börjat aktivt. Igår kom en annan pappaledig pappa förbi på väg ut till Anundshög med sina tre barn. Så vi hängde på. Tyvärr visade det sig att fiket där var stängt på måndagar just, så visiten blev ganska kort eftersom vi blev tvungna att åka hem och äta.

På Anundshög

Idag har vi premiärbesökt en öppen förskola. Ja, jag har gjort det alltså; Tove är ju en rutinerad Öppis-tjej. Det visade sig att det var utedag idag och korvgrillning stod på schemat. Tove tryckte glatt i sig ett par korvar och så gungade vi lite. För att hinna hem till sovdags var vi där bara ett par timmar på förmiddagen, men det gör verkligen att dagen rullar på lite bättre. Och så är det ju lite roligt för både Tove och mig att få träffa lite andra människor.

På Öppis

Tove o Bezzie åker bil

Favoritsysselsättningen just nu är annars att hämta och plocka med grejer. Vilket gör att man kan hitta sina strumpor i blöjhinken, leksaker i pottan och Toves skor i Bezzies boll. Så det är damage-control som gäller: se till att hon inte får tag på nycklarna! Att stänga alla dörrar och skåp är också väldigt viktigt, tycker hon. Hon pratar mycket också. Mest så att hon själv förstår; för den oinvigde låter det mest som låtsasdanska. Men hon härmar ord också. "God natt" är jag ganska säker på att hon sa i kväll.

Leksaker i blöjhinken:

Så olika det kan vara

Sovstunden igår: diska, duscha till hälften - bäbisen vaknar.
Sovstunden idag: diska, klippa gräset, göra rent och fetta in flugfiskelinan, duscha helt, vika lite tvätt, dricka kaffe, bäbisen sover fortfarande.

Propaganda

Som förälder märker jag att jag har blivit mer uppmärksam på smygreklam och dold propaganda som riktar sig till barn. Ett exempel gäller rökning. Kanhända har det gått så långt att rökning inte anses vara särskilt skadligt, inte ens för barn! Hur skulle man annars kunna tolka den helt ohämmade glorifiereringen av cigaretternas verksamma substans i barnsången "Niko-tiko-tin och jag"? Omskrivningen är så begränsad att ingen vettig människa kan hävda att sambandet inte är solklart! Texten i låten i övrigt torde också entydigt peka på att upplevelserna i densamma i allra högsta grad är droginducerade. Och jag kan inte låta bli att undra om låten hade kunnat bli en sådan monsterhit om andra rusmedel hade besjungits:

Å Niko-tiko-tin och jag, for till stjärnorna en dag.
Niko-tiko-tin tiralla, Niko-tiko-tin tiralla, Niko-tiko-tin tiralla och jag.

Vi träffade en brylling där, som stod i en trumpetaffär.
Alko-halko-hol tiralla, Alko-halko-hol tiralla, Alko-halko-hol tiralla, och jag.

Så bytte vi vår stjärnraket, och fick en polkagristrumpet
Meska-leska-lin tiralla, Meska-leska-lin tiralla, Meska-leska-lin tiralla och jag.

Den blåste vi så att det klang, och alla blanka stjärnor sprang.
Hero-bero-in tiralla, Hero-bero-in tiralla, Hero-bero-in tiralla, och jag.

Vecka 2

Vi går in på andra veckan och jag är helt övertygad: det gäller att sysselsätta sig som pappaledig. Visserligen går dagarna ganska fort av bara hemmalek, matlagning/-ätning och sovpaus, men i längden är det absolut nödvändigt att göra andra saker tillsammans också. Idag har varit en regnig tråk- & inomhusdag där det enda som stuckit ut var ett kort besök av farfar på förmiddagen för att lämna över det vi glömde ta ur hans bil när vi äntligen hämtade det sista ur lägenheten igår.

Helgen var effektiv; av nån konstig anledning hinner man med mycket mer när man är två hemma. Utöver Tove alltså. Trädgårdsarbete med 3 vändor till Återbruket och en del grävande i rabatter. Dessutom fick vi gallra vårt vildvuxna paradisäppelträd - skönt. Tur att inte Arbetmiljöverket kom förbi när jag stod i gummistövlar uppklättrad i trädet och sågade av ett par ganska grova grenar!

Paradisäpple i full försommarblomning

Ännu återstår flyttning av hallonplantor, vilket jag hade tänkt hinna med under helgen. Men en hel del häggrötter är ännu i vägen. Bästa köpet till huset hittills? - Dött lopp mellan spaden och Toves tapeter.

Toves tapeter

I morgon ska vi nog hitta på nåt mer än att bara vara hemma. Som att gå till fiskeaffären för att ladda inför helgens resa. Kanske blir det ett besök på Byggma också för att inkassera fjäsk-sågen de bjuder nyinflyttade på och för att köpa friskluftfilter till huset, dags att få dit nya!

Mamma

Jo, ni förstår, eeeh...Tove är inte så bra på det där med språket...

O så var halva veckan över

Jodå, det blev en hyfsad dag. Även om Tove vill att jag ska vara nära hela tiden, hon är ingen utforskare, så var humöret hos oss båda bättre idag. Vi hann med en liten cykeltur på eftermiddagen för att försöka handla lite, men den var mindre lyckad. Shoppingmässigt alltså. Till kvällen blev det bad och återigen en mastodontnattning. Bara att hoppas att dessa beror på omställningen att Anna har börjat jobba och således är övergående. Bjuder på en bild från igår då vi var på bandy:

Bandy-Tove

Yoghurten som ratades igår funkade idag

Nya tag

Solen skiner och jag och Tove har precis bestämt att det här ska bli en bättre dag. Trots lång nattning igår igen känns vi både lite mer utvilade idag. Frukost avklarad och hundpromenad på gång!

Lite nöjda är vi nog tack vare den rekordtidiga bandypremiären igår också. Jenisej på träningsläger i Västerås ville spela en match och VSK ställde förstås upp. 5-5 blev det efter en oväntat fartfylld och sevärd match. Jag hade Tove med mig: buss dit, pastasalladsmiddag på läktaren och sen anslöt farfar och Anna i halvtid. Och Tove stod ut duktigt hela matchen, fastän den slutade vid 19.30.

Självbehärskning

När hon vaknar halv sju på morgonen. När hon är trött och gnällig, men ändå vägrar sova förmiddag. När hon hänger i byxbenet när man ska diska, laga mat eller bara plocka lite och gnäller när hon inte får den uppmärksamhet hon kräver. När den enda stunden under dagen hon sover går åt till att diska, förbereda middag och ta den efterlängtade duschen. Och när nattningen ikväll igen närmar sig tvåtimmarsstrecket med gråt och vägran att lägga sig still. Då inser man att man inte är nummer ett i sitt eget liv längre. Och då lär man sig djupa saker om sig själv.

Kväll 1

Och allt gick bra hela dagen. Ända till nattningsdags. Närmare 2 timmar tog det. Men då var vi ju två, förstås. Nu väntar vi bara på bilen som snart anländer. Hurra!

Dag 1

Så var den då här, första dagen på föräldraledigheten. Vilket innebar att Anna stack iväg till jobbet kl 06.30 i morse. Dock lyckades hon inte väcka Tove som dagen till ära sov ända till 8.20! Utan att ens vakna för välling! Det är annars en ganska normal händelsekedja om morgnarna: 6.30-7 - vakna för välling i vår säng för att sedan sova en stund till. Men nu blev det alltså ingen välling förrän vid halv nio. Efter frukost och Bezzie-promenad cyklade vi till Barnshopen för att bättra på tillståndet i garderoben inför höst och vinter. Turen blev inte helt lyckad, men några nya plagg och skor kom vi hem med i alla fall. Och Tove trivs bra bakpå cykeln. Mammas cykel. Som inte är helt lätt-trampad för mig. Men det får lov att funka. Anna kommer ju att ha bilen till jobbet i höst, vilket innebär att jag och Tove är hänvisade till cykel, buss eller promenad. Så det är bara att vänja sig. Bilen är förresten reparerad igen och blir levererad till oss sent i kväll. Ett tips till er alla: Ha inte sönder er bil, det är både dyrt och opraktiskt!

Nu: dagens första kaffekopp kl 14!

Självständighetsförklaring

En dag idag som skulle varit igår. Hemkomsten från Halmstad blev förskjuten med en dag på grund av att vår bil pajade där nere. Vi avvaktade och hoppades att den skulle hinna bli fixad innan vi var tvungna att åka. Men tji fick vi; vi kan bli utan den hela nästa vecka också. Så det blev till att vackert ta en hyrbil och fara till Västerås (stor eloge till VW Golf, som lastade allt vi hade med oss ned + 3 kassar från Ullared). Alltså fick torsdagens fixardag bli idag i stället. Tyvärr jobbade Anna idag och jag var alltså ensam med Tove och dagen har varit både lång och intensiv. Storhandlat, lämnat hyrbil, Systemet, fikat med farfar, tvättat 3 maskiner, packat upp, diskat och röjt här hemma. Dessutom varit en stund i lekparken. Skönt att sjunka ner i soffan en stund nu.

Tove gjorde ett par roliga saker idag. Vi var ute på vår innergård och Tove satte sig på ett trappsteg och stampade lite med fötterna; hon gör så ibland. Jag ställde mig intill och stampade lite jag med, varpå Tove vänligt men bestämt knuffar bort mig. Hon ville göra det själv! Fem sekunder senare sträcker hon ut handen mot mig igen och vill promenera vidare med mig. Men det var allt en liten självständighetsförklaring, även om den var kort. Likadant i badet ikväll, då jag sitter vid sidan av badkaret med ena handen i vattnet bredvid henne och hon knuffar bort handen på samma sätt. Ganska skoj att se dessa små tecken på att hon mer och mer blir medveten om att hon är en alldeles egen person.

Tove åker älg på lekplatsen

I morgon ser vi fram emot en mysig morgon, bara jag och hon, innan Anna kommer hem igen. Till eftermiddagen har vi bjudit in till fotbollsfest: spela lite fotboll och sedan grilla. Vi blir inte jättemånga, men ett litet gäng blir vi i alla fall. Kul!

Besöksdag

Trött lördag och uppvaknade med insikten om hur obehagligt omfattande terrordåden i Oslo var. Det som igår kväll verkade vara ett ganska allvarligt bombdåd med ett par döda och en handfull eller två skadade visade sig vara betydligt värre då över 80 barn/ungdomar skjutits till döds på ett läger några mil utanför Oslo och dåden verkar vara sammankopplade. Och återigen kommer ondskan nära. Återigen påminns man om att ingen del av världen är skyddad; det finns inget hörn att gömma sig i. Vi är alltid beroende av andra människor och riskerar alltid att utsättas för andra människors ondska, galenskap och handlingar. På gott och ont, som tur är. För det händer ju att man blir utsatt för andras välvilja också. Ja, ju mer såna här saker inträffar, desto mer kan jag ändå uppskatta de människor jag har runt mig och hur bra jag har det.

Gårdagen innehöll besök hos några sådana människor. Efter att först ha genomlidit ett av de värre åskregnen jag upplevt i Västerås (E18 var avstängd i över 4 timmar) och äntligen skrivit kontrakt på försäljningen av lägenheten (hurra!) drog vi till Kungsängen för att fira Toves äldsta kusin som fyllde 5. Lite lunch, lite tårta o lite cupcakes och väldigt trevligt att kunna vara på plats. Det var ju inte meningen att vi skulle kunna det, men vår planerade turridning blev inställd av väderskäl. Otur! Till eftermiddagen gick färden till Acke och Ellinor som bjudit in till mat (de skulle egentligen varit barnvakter under dagen) och i vanlig ordning var maten god och kvällen trevlig. Tove flörtade med Acke och var snäll för det mesta. Hon upptäckte också deras trappa och hur roligt det kan vara att klättra i såna. Uppför gick jättebra men vi fick öva noga på att backa nedför. Framlänges känns inte som ett jättebra alternativ. Hon fick in en viss snits på det också till slut. Hon har också lärt sig att ta sig ned från vår säng genom att glida över kanten på magen och samtidigt hålla i lakanen. Så hon blir mer och mer rörlig och det kan bara inte vara lång tid kvar innan hon vågar gå på riktigt utan att det finns någon som tar emot henne. För att gå är ju annars det roligaste som finns; det vill hon göra hela tiden!

Pappa-feeling

Första dagen som jag kände mig lite föräldraledig på riktigt, eftersom Anna var borta och dagen var sådär...ja, föräldraledig! Vädret blev bättre än utlovat, även om solen mest lyste med sin frånvaro. Varmt och gott i alla fall och efter lunchen (som var trögäten) bestämde vi (=jag) oss (=mig) för att ta en liten promenad. Bezzie behöver ju röra på sig lite, så det blev perfekt. Vi hann både med att titta på får och gå till lekplatsen under en 2,5 km lång runda. Tove gillade bäst att klättra uppför trappen till rutschkanan medan Bezzie mest uppskattade nedfärden. Ja, inte för att Bezzie åkte kana, men till Toves stora förtjusning drog Bezzie rejäla race i sanden när vi kom ner.

Fårskådare

Eftermiddagen innehöll visst prövande av tålamodet då Tove inte ville sova och helst ville gå omkring hela tiden. Eftersom hon inte går riktigt själv än måste ju jag förstås gå med och hålla handen. Vilket vad det enda som dög. Knappt. Vilket gjorde att jag inte hann med så mycket annat. Som att äta. Vilket i normalfallet kan göra mig en aning grundirriterad. Det var alltså en viss prövning innan Anna kom hem igen vid 15-tiden.

Lite förkylt

Tove är lite rosslig i rören och snorig i näsan, så en planerad utflykt till en nyföding fick bli halv. Anna fick åka själv alltså, medan resten av familjen blev kvar hemma. Tove somnade för en stund sedan och jag kan höra hennes lite halvhesa andetag från sängen. Själv landade jag i soffan med kaffe, nybakad cupcake (oskyldig!) och Ozzy Osbournes memoarer denna småregniga och ruggiga semesterdag. Jag hann inte ens fråga Tove, innan hon somnade, hur hon ville använda sin pappa den här dagen. Bara mysa? Ut o gå? Gunga?

Tror att det får bli det dagliga uttalandet varje morgon under höstens pappaledighet: "God morgon, min ängel. Hur vill du använda din pappa idag?".

Hemma ihop

Första hemmadagen tillsammans igår och som vanligt var 'Att-göra-listan' längre än vad den borde. Hann i alla fall klippa o räfsa gräset, alltid något! Den planerade trippen till Musik i sommarkväll i Västervåla uteblev; vi var osäkra på hur det skulle gå för Tove där och dessutom innehöll kvällen bad och stick-petning i Toves fötter. Barfota på trallen i Halmstad hade satt sina spår. I stället hann vi med en cykeltur som Tove gillar. Rätt trevligt att vara hemma allihopa under dagen i alla fall. Och såna där listor kan man ju fortsätta jobba med en annan dag. Idag till exempel.

Vi har också försökt göra en sammanfattning av vad vi vill få gjort under semestern innan Anna börjar jobba och vi tror att den består av nån lagom blandning av nöjen och borden. Ser fram emot ledigheten tillsammans nu!

Gräs

Att bo i hus innebär ett visst ansvar. På många olika sätt, förstås, men just nu tänker jag främst på gräsmattan. Vi hade turen att överta en gräsmatta som på de flesta ställen är väldigt tät och fin, men som i alla mattor finns sämre delar och även en del ogräs insprängt här och var. Och mossa förstås. Igår blev vår matta gödd; tydligen ska man göda den flera gånger om året för att gynna gräsets tillväxt framför ogräsets. Problemet är ju bara att gräsmattan nu växer utav tusan och måste klippas ca var 5:e dag, för att den inte ska bli för lång. Och var 5:e dag är idag, när regnet sakta strilar ned. Får vänta nån dag.

På Örjan Vall i Halmstad hade de också väntat med att klippa gräset. Så pass att det var reglementsvidrigt högt när Elfsborg kom dit för att spela. Ett sista desperat försök för en klubb i kris att skaka topplaget och gneta åt sig någon poäng? För visst gynnas konstgrässpelande Elfsborg av en jämn och välklippt matta? Matchen blev försenad eftersom man fick klippa direkt innan avspark. Intressant!

Mitt eget lilla bottenlag, VSK, spelar på konstgräs och kan således inte ta till liknande metoder, även om det sannerligen börjar bli ont om goda idéer nu. En klar 2-0-ledning i halvtid blev mot Qviding till 2-2 till slut. Och det såg inte bra ut i andra. Mot bottenlaget! Kan redan nu säga att det blir ett tufft jobb att hålla sig kvar i Superettan.

På gräset i England vann Darren Clarke imponerande British open och gamle NHL-stjärnan Joe Sakic behandlade det amerikanska gräset såhär. En aning tveksam innan han inser vad som händer.

Flytt

Dagen har tillbringats med att flytta. Ja, inte åt mig själv utan jag var flytthjälp åt ett par vänner som köpt hus. Eftersom Anna lovat att vi skulle hjälpa till men själv är i Halmstad fick jag ensam försvara familjens färger. Det är roligt att kunna hjälpa till eftersom flyttning generellt är en ganska dryg grej. Jag hjälpte fäljdaktligen till dels med muskler (i den mån jag har några) och dels med ordvitsar för att lyfta stämningen och höja moralen. Det gick bra. Flytten tog en stor del av dagen och efteråt blev det grillning till middag. Jag hann hem och hämta hunden och fick samtidigt hjälp att gödsla gräsmattan däremellan. Bärplockningen får alltså vänta till i morgon.

Jag vet inte om det är en slump eller en tanke, men under de tre dagar Anna och Tove varit borta har jag inte behövt laga mat själv en enda gång. Bortbjuden i fredags, till brorsan igår innan fotbollen och så grillningen ikväll då. Jaja, i morgon kanske jag måste göra nåt själv också. Och då är det tänkt att jag ska få återse mina två älsklingar. Och så börjar semestern på riktigt! Hurra!

Ledighet

Så kom den då till sist, dagen då långledigheten börjar. Det är ju alltid en skön känsla att gå på semester; man får nån slags flyt i kroppen och svikt i stegen som kanske inte alltid är där annars. De sista veckorna på jobbet blev lite tyngre än jag beräknat, när nån oväntad tidskrävande arbetsuppgift tillkom under de sista dryga två veckorna och när jag dessutom skulle se till att överlämna och städa undan allt, inte bara för 4 veckors semester som vanligt, utan för ett halvårs ledighet tillsammans med Tove.

Men igår var det alltså dags för ledighet och jag inleder den - utan Tove. Hon tog sin mamma under armen och åkte på minisemester till Halmstad och lämnade mig och djuren hemma. Själv blev jag föredömligt nog bjuden på middag med vin och ett par glas semesterwhiskey hos hundvakterna, innan jag kom hem till vårt ostädade hus. Idag är det kallt och blåsigt och inte alls nån vidare semesterkänsla. Måste nog stoppa huvudet i hallonbuskarna igen och kolla om det är möjligt att uppbåda någon känsla.

Till kvällen är det spansk fotboll på Swedbank Park. Nej, inte något spanskt lag, det är anrika Qviding som står för motståndet. Men på grund av målgång i Midnattssolsrallyt på Rocklunda har matchen blivit flyttad från kl 16 eller så till den sydeuropeiskt influerade starttiden 20.00. Vilket ju kan vara trevligt en lördagkväll. Eller kunde, rättare sagt. Den utlovade grillkvällen hos lillebror med fru kan bli aningens sval eftersom vädret har bestämt sig för att vara, ja, mindre sydeuropeiskt. Viktig match igen i alla fall när jag hoppas att segern mot nämnda lag i förra omgången upprepas idag. Då har vi häng på kvalplats på riktigt. Vi får hoppas att fjolåret upprepar sig, att höstsäsongen blir bättre än vår säsongen. Skulle vara kul med en etablering på riktigt i superettan. Senast VSK åkte ur blev det ju 5 säsonger i norrettan, så man tar sig inte tillbaka med en nysning.

Födelsedag!

Så var den över, Toves första födelsedag. Lite lätt rörande att tänka att hon har varit hos oss ett helt år nu och att fundera på allt som har hänt under året. Ikväll fick hon i alla fall en massa fina presenter och dessutom smaka cheese-cake. Den var nog rätt okej, fast onödigt kall enligt Toves preferenser. Själva botten (som innehöll valnötter) var bäst! Efter en utdragen nattning sover hon nu sött på väg in i sitt andra år som människa.

Uppkopplat

Då har internet gjort sitt intåg på Grytahögsgatan; vi är härmed högtidligen uppkopplade. Vi har ju fått sköta vår internetbusiness på annat sätt ett tag, men nu är det på riktigt. Nu ska vi bara bestämma vilken TV-lösning vi vill ha. Det finns ju stadsnät i kåken, så troligen är det bästa alternativet. Tyvärr är det väl förknippat med en del startkostnader, vilket vi inte är särskilt förtjusta i just nu. Kostnader alltså. Vår lägenhet står fortfarande osåld och läget är därmed lite osäkert just nu. Hoppas på det bästa bara...

Annars har det varit mestadels utomhusarbete som har gällt på sistone (förutom utrivning av en heltäckningsmatta som praktiskt nog låg i matrummet där Tove äter inte helt utan att spilla). Att såga buskar och gräva rötter och land är dessutom helt gratis! Fast jobbigt! Är inte van att göra sånt, och man känner att man har muskler både här och där. Men det är kul, riktigt kul, att ordna åt sig själv liksom. Det är ju för vår egen skull vi fixar. Och då är det värt slitet.

Nu ser vi fram emot den stora morgondagen - Toves första födelsedag! Smått ofattbart att det redan gått ett år, men så är det. Jag ska jobba som vanligt, men på kvällen kommer farfar, farbror och faster och hälsar på. Sen blir det mer firande till helgen.

1-åringen

Renovering

Ja, det gick! Toves rum är klart! Förutom täcklock till ett par eldosor som hade ett icke-standardmått (Tove får väl helt enkelt låta bli att pilla där) och ett filter till en ventil som inte fanns hemma på affären så hanns allt det sista med i kväll. Och då hann vi ändå se VSK kryssa mållöst mot Giffarna.

På lördag går flyttlasset på riktigt, även om vi hunnit köra över en hel del grejer redan...

Hus

Så har vi fått tillträde till huset och fixet är igång. Parallellrenoverar sovrum till oss och ett rum till Tove. Hade hoppats att vara klar innan flytten nästa helg, men det ser tight ut. Konfirmationsvecka på jobbet och fullt upp därmed. Satsar för fullt på att Toves rum ska bli klart i alla fall. Har också upptäckt behov av att spola ur avloppsrören, det går minst sagt trögt i avrinningen. Jaja, det är fullt upp att vara husägare.

Radannonser

Jag läser sällan radannonser i tidningar. Oftast har jag inget behov av att köpa något begagnat. Och om nåt sånt behov dyker upp så använder jag hellre blocket. Men jag är på väg att ändra mig. Inte för att min lust att handla beggat har ökat. Utan helt enkelt för det fantastiska underhållningsvärdet! Det är så härligt att kolla hur många fel man kan få in i en annons. Och felskrivningarna kan förgylla i alla fall min dag. Hur många fel hittar du i denna annons ur Västerås Tidning?

ICA-skylt

Jag förstår ju att ICA precis som alla andra affärer har knep för att öka försäljningen och därmed förtjänsterna. Men är det verkligen meningen att dessa strategier ska skrivas ut på skyltarna?

Thailand

Ja, vi har varit i Thailand. Det var på många sätt trevligt och avkopplande. Och Tove var en pärla, även om det var lite svårt att äta i värmen därnere. Tyvärr drabbades vi av översvämmande ösregn på slutet och vi blev lite försenade på hemresan. Här följer några bilder:

Tove sover på planet (Boeing 747)

Tove och jag på planet

Solnedgång över Ryssland

På väg ut på havsfiske

Såhär blött var det när vi skulle hem

Mer översvämning

Nytt program - nej tack!

TV4 kör rätt hårt med trailers för sitt nya program där olika brudpar ska arrangera sina bröllop, besöka varandras och - hör och häpna - betygsätta dem. Och den som får högst betyg för sitt bröllop vinner en fin bröllopsresa. Gissa om detta kommer att öka eller minska risken för att man fokuserar mer på färgen på bandet som ska sitta i en minimal bordsdekoration som ingen kommer att varken se eller bry sig om, än på vad den där dagen faktiskt står för och vad som är det genuint viktiga. Det kan bara inte vara målet med en vigsel att få så högt betyg som möjligt. Om jag har förstått saken rätt är det också bruden som ska göra bedömningen och sätta betyget - inte paret. Konstigt, det brukar ju alltid vara mannen som håller i alla detaljer i planeringen... Suck!

Allsvenskan

Det var tydligen inte meningen att jag skulle få se Fläkten i år. Var på väg till IP för den avgörande kvalmatchen då jag nåddes av besked att matchen var flyttad. Isen höll inte och matchen spelades i stället på kvällen i Västerås. Hade andra planer för kvällen och var inte där. Och lika bra var väl det; det blev en riktig nagelbitare! 4-3 till VIF på bortahemmaplan till slut och allsvenskt spel även nästa år efter 8-7 totalt. Onödigt spännande! I och med detta avslutas årets bandysäsong. Inte bra, men inte katastrof. VIF kvalade sig kvar och VSK nådde slutspel där man åkte ur direkt. 11 april är det fotbollspremiär!

Idag gäller det

Västanfors spelar avgörande kvalmatch. Förutsättningarna är strålande. De yttre alltså. Strålande sol och ett par minusgrader. Seger krävs hemma mot Karlsborg för att det ska bli allsvenskt spel även nästa år. Ska visa mitt stöd på plats för en gångs skull...

Kyrkans kampanj skapar risk för svältdöd

Förstår mig verkligen inte på temat för kyrkans fasteinsamling, ett tema som funnits i ett par år nu: 'Utrota hungern'. Jo, jag förstår så klart vad det handlar om och vad tanken är. Men ska man verkligen utrota hungern? Är det inte så att hungern är det vi människor känner när kroppen behöver energi och således utgör en signal att fylla på med föda? Och om man inte skulle känna hunger skulle vi inte heller veta när vi behöver äta. Alltså skulle vi dö av svält. Att utrota svälten däremot, det vore en bra idé!

Sjukstuga

Som förväntat blev det en snabb sorti för VSK. Efter sudden-torsk i första blev det tre raka mot SAIK och bättre lycka nästa år. Dags att blicka framåt mot fotbollssäsongen - hemmapremiär 11 april mot Åtvidaberg. Västanfors kryssade 4-4 borta mot Nyborg och behöver vinna hemma i returen på lördag för att få stanna kvar i allsvenskan. Ska försöka gå efter jobbet (hinner se i alla fall andra halvlek).

Vår russinkäkande vovve var på återbesök i Strömsholm idag för prover och ultraljud av njurarna. Anna fick åka tillsammans med Tove eftersom jag passade på att dra på mig en liten magsjuka igen - tätt på given nu! Mår tack och lov bättre idag, ska försöka äta lite nu... Allt som vi fick svar på verkade bra med Bezzie i alla fall - skönt! Och Tove mår bättre efter sin 'Förkylning med hög feber'- sväng som hon varit utsatt för.

Rekommenderas kan en ny serie på TV4 - En unge i minuten, från förlossningen i Västerås. Måndagar kl 21. Vi ska i alla fall titta. Och se om vi känner igen oss. Och njuta av gamla minnen.

Slutspel!

Efter helt okej 4-4 hemma mot Sandviken (ett med allra största sannolikhet felaktigt bortdömt 5-4-mål dessutom) gjorde VSK det de behövde ikväll mot Boltic. 5-1 mot bottenlaget och slutspelsplatsen var säkrad. Precis som i fjol blir det Sandviken i kvarten som inleds i Västerås på tisdag. Det blir förstås tufft...

Västanfors ser ut att gå mot ett kval - risken att åka ur direkt är i alla fall borta nu. Ser något ljusare ut nu än tidigare under säsongen i alla fall.

Ett irriterande litet kliande i halsen har startat under kvällen. Inge sugen på att bli sjuk nu. Men vi får hoppas att det går över till nästa helg i vilket fall, vill ju inte gärna vara risig på bröllopet. Ledig helg nu kan ju vara en bra start i alla fall.

Åka tåg. Som blev buss.

Ajajaj. 7-2 i baken borta mot Sirius och det kändes. Fortfarande på slutspelsplats med 2 omgångar kvar. Men lagen bakom är nära och vi känner flåset i nacken. Spännande in i kaklet. SAIK hemma på onsdag nu.

Jag vill egentligen inte falla i gropen, fastna i fällan, stämma in i klagokören över hur dåligt kollektivtrafiken fungerar en svensk vinter. Men kan inte låta bli. Anna har haft bilen hela helgen och jag var därmed degraderad till att åka tåg ett par dagar. I fredags satt jag en timme på stationen eftersom ett tåg var inställt på grund av alltför stora förseningar. I lördags var tåget hem inställt (trasigt, tydligen) och ersattes av buss. Som förstås måste ta sig till varje station längs vägen utifall någon skulle stå där och vilja åka med. Och det blir plågsamt tydligt att de flesta stationer prioriterat att ligga nära järnvägsspåret snarare än riksvägen. Bussen tar alltså rätt mycket längre tid. Kombinera detta faktum med en busschaufför som inte hittar (borde man inte kunna begära det?) så blir slutresultatet 65 minuter sent till Västerås. Och stress iväg till den mycket trevliga 40-årsfesten.

Avslutningsvis kan meddelas att hunden verkar må bra. Och vi har inte hört nåt från sjukhuset efter provtagningen i fredags. I detta fall tolkar vi detta enligt devisen: No news is good news!

Hemma igen!

Idag fick vi hämta Bezzie igen. Alla värden var helt normala och vi hoppas att det är ett tecken på att det är bra med henne och inte bara ett resultat över tre dygn med dropp. Hon blev förstås väldigt glad när vi fick träffa henne och hon verkar precis som vanligt. Och glad att vara hemma. Nu väntar ytterligare provtagning på fredag och återbesök med ultraljud av njurarna om 2 veckor. Lite medicinering under en vecka får vi stå ut med också. Men att få i henne saker brukar ju uppenbarligen inte vara det stora problemet...

Seger för VSK mot Broberg idag och slutspelsplatsen är vår igen. Nu väntar viktig streckmatch mot Sirius på söndag. Tre omgångar kvar...

Vanedjur

Det är märkligt hur van man blir vid vardagen. Hur allt ska vara som det alltid har varit. Det är så vi tycker om det, så vi vill ha det. Det vardagliga, som vi känner igen. Och det är tydligt hur konstigt det blir när det inte är som vanligt. Här hemma har vi varit hundlösa i drygt två dygn och självklart är Bezzie här hela tiden. I mitt huvud alltså. När man kommer hem - var är hon? Ingen som möter i dörren. När man tappar mat på golvet. Måste jag ta upp det? Och ett antal gånger har tanken dykt upp: Jag har glömt att gå ut med hunden! Det är ju så vardagen ser ut, det är det jag gör. Varje dag. Man kan ju bli både trött och less på det där. När man vid midnatt, när man äntligen lyft röven ur soffan och är på väg till sängen, kommer på att hunden måste ut. När katten väcker en mitt i natten för att hon bara måste ligga på mig! Eller som nyss, när Tove krävt en tvåtimmarsnattning. Och det slår mig, att mitt i det där bor ju livet. Det är inte besvärligt, det är det som är det viktiga! (Anna är förstås aldrig besvärlig. Men viktig!) Och i det välkända och bekanta bor tryggheten. Jag har nog alltid varit sådan. Kär i det välkända, skeptiskt inställd till förändring. På gott och ont. Men man vet i alla fall oftast var man har mig.

Bezzie mådde sämre än väntat. Igår var njurvärdena usla. Och veterinären antydde att det inte var alla hundar som klarade detta. Dropp, aktivt kol och lite annat har gjort att dagens värden var bättre. Och vi kan hoppas på att det hela ska sluta lyckligt. Vet att jag skrev det tidigare, men förhoppningsvis får hon komma hem i morgon. Och så får vi göra nåt återbesök och kolla hur det utvecklar sig. Skönt!

Doldisturnering

Ja, German Masters kom och gick som nån slags ljum vårvind. Hann den starta? Vilka var med ? Vem vann? Ja, premiären för denna turnering var svår att engagera sig i. Såg i alla fall att det var Selby-Williams i final...

Gårdagen blev inte riktigt som det var tänkt. Inte bara när det gäller att jag inte såg snookerfinalen. Vi skulle ha städ- och fixardag här hemma, men det gick åt skogen när Bezzie inte mådde nåt vidare. Hon kräktes under natten och morgonen och det visade sig att de russin hon fick i sig på lördagkvällens 40-årsfest som vi trodde var ett fåtal faktiskt var rätt många. Och det visade sig också att russin är giftigt för hundar. De kan inte bryta ned vindruvor/russin och kan få njurskador av detta. Och i värsta fall dö. Som tur var hade ju hon fått ur sig det mesta av det, men det blev ändå en tur till Djursjukhuset i Strömsholm. Njurvärdet var lyckligtvis bara en aning förhöjt, men de ville ändå ge dropp och ha henne kvar för observation. Så nu är vi hundlösa. Troligen får vi hämta henne redan i dag i alla fall, så att ordningen återställs - det blir tomt utan henne. Och i går låg det lite mat på golven i flera timmar utan att någon gjorde nåt åt det. Till slut fick jag ta upp det själv.

Hann i alla fall gå på bandy och se VSK kryssa mot Hammarby: 4-4. Detta efter ett rafflande slut med tre mål sista 5 minuterna. Skönt med en poäng som kan bli viktig i slutspelsjakten. Broberg hemma på onsdag nu!

Fläkten har ryckt upp sig och är för första gången ovanför både nedflyttnings- och kvalstrecket. Tror nog ändå att det blir kval till slut, men för några omgångar sen såg ju direktnedflyttningshotet stort ut. Hoppas de krånglar sig kvar. Spännande på mer än en bandyfront just nu alltså...

Vintertrötthet

Svårt att förstå att det bara är första februari - känns som att denna vinter är lång, lång, lång. Gillar visserligen att det är snö och "riktig" vinter, men börjar bli aningens, aningens trött på den nu. Trött på att det är kallt, trött på att tvätta bilen för att dagen efter se att den är i princip lika skitig igen. Ser med glädje att dagarna blir ljusare och anar att våren kanske kan komma också i år. Just nu - exakt 6 veckor kvar till Thailand. Lite sommarkänsla innan våren tar fart på allvar här hemma. Ska försöka bita ihop under den tiden och stå ut med vintern. Ganska kul grejer på gång innan dess också, under en period av just sex veckor framöver är jag bjuden till tre 40-årsfester och två vigslar! Fullt upp på helgerna med andra ord!

I morgon ska jag odla min alternativa karriär - mattelärare. Ska vikariera på skolan som vi driver här i Västerås och passar på att jobba hemma resten av dagen. Så spar jag in en resa och håller bilen lite renare...

Tapp igen!

VSK hade ledningen med 5-1 med 30 min kvar borta mot Vänersborg. Och så blev det: 5-5!!! Inte första gången de tappat på slutet och en i onödan bortslösad poäng i slutspelsjakten. Ändå en okej avslutning totalt sett innan VM-uppehållet. Borde kunna gå att krångla sig vidare till slutspel. Men skärpning krävs; man har inte råd att slarva hur mycket som helst!

Ding

Ja, det blev Ding Junhui som tog hem det. Ganska enkelt också. 10-4 till slut efter att eftermiddagspasset slutat 6-2. Ingen riktig match, även om Fu tog in ett par frames och Ding såg en aning skakad ut. Och några fina frames med fint, stabilt och avslappnat spel av mästaren. Nu får vi vänta till 3 februari på nästa turnering - German Masters.

VSK tog en viktig och imponerande seger hemma mot Edsbyn idag och skaffar sig nån extra poängs marginal i kampen om slutspelsplatserna. Bättre fart i anfallsspelet än i många matcher och försvarsspelet var rätt bra, även om ett par baklängesmål tillkom på grund av slarv.

Drömmer nu om ett par poäng borta mot pånyttfödda Vänersborg på tisdag för att skaffa ett än bättre läge inför VM-uppehållet...

Dubbelt asiatiskt

Borta från civilisationen, på läger i jobbet. Men kan på distans konstatera att det för första gången någonsin på proffsstouren ska spelas en snookerfinal mellan två asiatiska spelare: Marco Fu och Ding Junhui. Ingen direkt favoritspelare bland dem, och jag trodde nog att Jamie Cope skulle nå finalen efter fint spel tidigare i turneringen. Ding blev dock för svår i semin. Hoppas nu att jag hinner se lite av finalen i morgon kväll, åtminstone det sena passet bör jag kunna se: 21.00 på Eurosport. Och då hoppas jag att Kim Hartman sitter bakom micen som vanligt!

En pinne

Det blev som man hade kunnat hoppas: 5-5 och en poäng borta mot Villa. Visserligen ledning under nästan hela matchen, men en poäng är mer än godkänt. Edsbyn hemma på söndag nu.

Masters

För övrigt kan meddelas att Masters pågår. Snooker alltså! Vi såg reklam i tidningen för detta när vi var på plats i London i förra veckan. Har inte hunnit titta så mycket, såg Ebdon slå ut Carter igår och nu verkar Fu slå Maguire. Missar en del i helgen när jag drar iväg på läger, tyvärr. Kanske hinner se lite av finalen på söndag kväll efter bandyn...

Förluster

Bollnäs-VSK 7-2 efter 2-2 i halvtid. Otrevligt men inte oväntat. Bollnäs borta har varit lite lurigt de senaste säsongerna och sett till VSKs prestationer hittills så var resultatet logiskt. Svår period nu, med Villa borta på onsdag och Edsbyn hemma på söndag (som jag nog trots allt kan se i alla fall merparten av - tack TV för tidsändringen!). VSK ligger på sista slutspelsplatsen endast 1 poäng före Kungälv som idag slog Hammarby hemma där de spelat bra under säsongen. Ja, det kan bli missat slutspel i år - för första gången sedan jag vet inte när? Mer än 20 år i alla fall... Hoppas nu att vi kan skrälla lite, till exempel mot Villa! Vi slog ju dem hemma i alla fall. Men då lär vi få fart på målproduktionen ordentligt; Villas anfall är svårt att tas med!

Västanfors parkerar sist i tabellen och nedflyttningen känns som ett allt större hot... Ska ta mig dit på någon match så får vi se om det hjälper...

Kuriosa

Det första målet någonsin i Premier league på Emirates Stadium gjordes av en svensk spelare. Vem? Och det är inte Fredrik Ljungberg...

London

Tisdag till torsdag var jag, Acke och pappa i London. Det var dags att casha in presenten han fick i oktober när han fyllde 60: Londonresa med besök på Emirates Stadium och Arsenal - Manchester City i Premier league. Det hela började piggt när jag var tvungen (ja, faktiskt!) att kolla semifinalen i juniorhockey-vm på kvällen innan. När den var slut tyckte Tove att det var trevligt att vara vaken en stund. Till slut var klockan över halv två innan jag kunde somna. Uppstigning sedan 03.45! Tur att packningen var klar kvällen innan...

Några saker jag slogs av under resan:

• Engelsmän är väldigt artiga och trevliga. Alla vill hjälpa till; gärna mer än vad man ber om eller kan förvänta sig. Ett exempel är väl den mängd människor på Oxford Street som stannade på trottoaren för att låta Acke ta ett kort utan att gå i vägen.
• Det är kul att spela kort. Ja, det blev en del sånt på kvällarna.
• Emirates Stadium är en imponerande arena. 60 085 på plats på matchen, buffén innan var maffig och mattan som en heltäcknings-sådan.
• Brittisk fotboll (eller kanske europeisk toppfotboll generellt) är snabb. Väldigt snabb. Klart jag sett en del på TV, men det är onekligen än mer imponerande att se på plats. Viss skillnad mot VSK här hemma...
• Airbus A380 är ett stort flygplan. Vi såg en sån från Quantas på Heathrow när vi taxade ut för hemresan.