Mamma

Jo, ni förstår, eeeh...Tove är inte så bra på det där med språket...

O så var halva veckan över

Jodå, det blev en hyfsad dag. Även om Tove vill att jag ska vara nära hela tiden, hon är ingen utforskare, så var humöret hos oss båda bättre idag. Vi hann med en liten cykeltur på eftermiddagen för att försöka handla lite, men den var mindre lyckad. Shoppingmässigt alltså. Till kvällen blev det bad och återigen en mastodontnattning. Bara att hoppas att dessa beror på omställningen att Anna har börjat jobba och således är övergående. Bjuder på en bild från igår då vi var på bandy:

Bandy-Tove

Yoghurten som ratades igår funkade idag

Nya tag

Solen skiner och jag och Tove har precis bestämt att det här ska bli en bättre dag. Trots lång nattning igår igen känns vi både lite mer utvilade idag. Frukost avklarad och hundpromenad på gång!

Lite nöjda är vi nog tack vare den rekordtidiga bandypremiären igår också. Jenisej på träningsläger i Västerås ville spela en match och VSK ställde förstås upp. 5-5 blev det efter en oväntat fartfylld och sevärd match. Jag hade Tove med mig: buss dit, pastasalladsmiddag på läktaren och sen anslöt farfar och Anna i halvtid. Och Tove stod ut duktigt hela matchen, fastän den slutade vid 19.30.

Självbehärskning

När hon vaknar halv sju på morgonen. När hon är trött och gnällig, men ändå vägrar sova förmiddag. När hon hänger i byxbenet när man ska diska, laga mat eller bara plocka lite och gnäller när hon inte får den uppmärksamhet hon kräver. När den enda stunden under dagen hon sover går åt till att diska, förbereda middag och ta den efterlängtade duschen. Och när nattningen ikväll igen närmar sig tvåtimmarsstrecket med gråt och vägran att lägga sig still. Då inser man att man inte är nummer ett i sitt eget liv längre. Och då lär man sig djupa saker om sig själv.

Kväll 1

Och allt gick bra hela dagen. Ända till nattningsdags. Närmare 2 timmar tog det. Men då var vi ju två, förstås. Nu väntar vi bara på bilen som snart anländer. Hurra!

Dag 1

Så var den då här, första dagen på föräldraledigheten. Vilket innebar att Anna stack iväg till jobbet kl 06.30 i morse. Dock lyckades hon inte väcka Tove som dagen till ära sov ända till 8.20! Utan att ens vakna för välling! Det är annars en ganska normal händelsekedja om morgnarna: 6.30-7 - vakna för välling i vår säng för att sedan sova en stund till. Men nu blev det alltså ingen välling förrän vid halv nio. Efter frukost och Bezzie-promenad cyklade vi till Barnshopen för att bättra på tillståndet i garderoben inför höst och vinter. Turen blev inte helt lyckad, men några nya plagg och skor kom vi hem med i alla fall. Och Tove trivs bra bakpå cykeln. Mammas cykel. Som inte är helt lätt-trampad för mig. Men det får lov att funka. Anna kommer ju att ha bilen till jobbet i höst, vilket innebär att jag och Tove är hänvisade till cykel, buss eller promenad. Så det är bara att vänja sig. Bilen är förresten reparerad igen och blir levererad till oss sent i kväll. Ett tips till er alla: Ha inte sönder er bil, det är både dyrt och opraktiskt!

Nu: dagens första kaffekopp kl 14!

Självständighetsförklaring

En dag idag som skulle varit igår. Hemkomsten från Halmstad blev förskjuten med en dag på grund av att vår bil pajade där nere. Vi avvaktade och hoppades att den skulle hinna bli fixad innan vi var tvungna att åka. Men tji fick vi; vi kan bli utan den hela nästa vecka också. Så det blev till att vackert ta en hyrbil och fara till Västerås (stor eloge till VW Golf, som lastade allt vi hade med oss ned + 3 kassar från Ullared). Alltså fick torsdagens fixardag bli idag i stället. Tyvärr jobbade Anna idag och jag var alltså ensam med Tove och dagen har varit både lång och intensiv. Storhandlat, lämnat hyrbil, Systemet, fikat med farfar, tvättat 3 maskiner, packat upp, diskat och röjt här hemma. Dessutom varit en stund i lekparken. Skönt att sjunka ner i soffan en stund nu.

Tove gjorde ett par roliga saker idag. Vi var ute på vår innergård och Tove satte sig på ett trappsteg och stampade lite med fötterna; hon gör så ibland. Jag ställde mig intill och stampade lite jag med, varpå Tove vänligt men bestämt knuffar bort mig. Hon ville göra det själv! Fem sekunder senare sträcker hon ut handen mot mig igen och vill promenera vidare med mig. Men det var allt en liten självständighetsförklaring, även om den var kort. Likadant i badet ikväll, då jag sitter vid sidan av badkaret med ena handen i vattnet bredvid henne och hon knuffar bort handen på samma sätt. Ganska skoj att se dessa små tecken på att hon mer och mer blir medveten om att hon är en alldeles egen person.

Tove åker älg på lekplatsen

I morgon ser vi fram emot en mysig morgon, bara jag och hon, innan Anna kommer hem igen. Till eftermiddagen har vi bjudit in till fotbollsfest: spela lite fotboll och sedan grilla. Vi blir inte jättemånga, men ett litet gäng blir vi i alla fall. Kul!