Maskrosornas krig

Jag vet inte om det är lönt att föra krig mot maskrosorna, men det är värt chansen! Idag började jag med att plocka bort de som redan hunnit börja blomma plus en hel del till. Det är inte världens roligaste, men som tur är är vi ganska förskonade. På framsidan har vi mycket, men i övriga delar av trädgården är de mer sällsynta. Tove hjälpte till med att slänga de upplockade rosorna i hinken. Efter de inledande strategiska krigsmanövrarna var det dags för säsongspremiär med gräsklipparen som jag äntligen fick fart på igår. Gräset var redigt långt på sina ställen och klipparen var förstås högt ställd. Gräset är tjockt och fint, till stor del antagligen tack vare gödslet jag använder, Algomin. Körde ett par vändor med det ifjol och har haft på en dos i år. En till om någon månad och så ytterligare än i slutet av sommaren så ska nog gräset må. Tjockt och frodigt blir det och tacksamt för barnfötter! Dock ska jag sprida lite duktigare nästa gång; gräset växte högt i ränder nu, efter hur jag gått med strollern. Blir spridning i andra riktningen nästa gång.