Tänk en vintersöndag kl 13.15, 4 minusgrader, strålande sol och lagom mycket knarr under sulorna. Att då klättra upp på läktaren för 90 minuters underhållning. Och finns det något vackrare än bandy? Det är fullfarts-schack på is! Att se spelare med bett i skridskoåkningen göra överlappningar och släpp. Att se en passning som tränger genom försvaret som en älg genom skare. Eller en lyftning som plockas ner som med håv för att sedan sprättas upp i taket - gött! Eller för den delen ett styrspel som skapar en ogenomtränglig säck 5 meter in på egen planhalva. Vackert!
Och så kan det ju också vara en dimmig höstkväll med duggregn, hemmamatch mot ett trök-lag som spelar P9-försvar och enbart långa lyft. Missade målchanser, felpassningar o hörnbjudningar. 1-1 till slut och man muttrar nåt i stil med att "ja, det här var sista gången...". Men det kan vara rätt vackert det också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar