"Jag har inte tid". Klart du har. Det handlar bara om prioriteringar. Alla har väl tid? Denna konstiga storhet som vi tycks så beroende av. Som verkar pressa och stressa oss genom hela livet. Och som vi inte slippper förrän vi, ja, går ur tiden. Jag själv är definitivt inget undantag, är duktig på att stressa.
"Tiden läker alla sår", sägs det. Kanske ligger det nåt i det. Fast inte alla sår väl? Men ändå, får tiden samsas lite med vår mänskliga strävan efter balans och med vår förmåga att låta det negativa blekna bort till förmån för de goda minnena och så bearbeta vår tröghet att förändra våra vanor, då kan större saker än vi anat ske. Rätt skönt faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar