Hjärtat slår!

Det gick bra. Toves lilla men växande hjärta klappar som det ska. I princip samma värden och siffror som för ett halvår sedan, vilket ju är goda nyheter. Själva operationen har verkligen fullt ut fått ett lyckat resultat. Sen kommer det förstås, som vi redan visste, krävas livslång uppföljning. Och risken för vissa följdproblem, som högt blodtryck, finns också. Men inga nyheter är bra nyheter i det här fallet. Nu blir det nästan ett år till nästa kontroll, vilket ju också är ett gott tecken i sig! Dessutom skötte sig Tove utmärkt under själva undersökningen. Nallen, nappen, en bok i handen och Byggare Bob på TV-n var receptet! Läkaren fick fina bilder och hon såg tydligt det hon behövde se. Duktig Tove!

Hjärtklappning

VSK-Brage igår och hyperintressant match i kampen om det sista halva halmstråt att hålla sig klar i Superettan. Seger var ett måste och bra målskillnad önskvärt. Efter hur matchen utvecklade sig år vi ända känna oss nöjda med 3 poäng och en seger. 2-1 på straff i 5:e övertidsminuten, puh! Annars gjorde VSK en hyfsad match, Brage var bedrövliga och domaren ännu värre. Åt båda hållen ska påpekas, många tveksamma domslut och en del släppta situationer som ledde till tufft spel och grinig stämning. Två straffmål, ett rött kort, båda målvakterna utbytta på grund av skador och som sagt, avgörande efter nära 95 minuter. Som någon uttryckte det: funderar på att avsluta mitt pensionssparande, med såna här matcher lär hjärtat inte palla så långe ändå.

I morgon är det dags att kolla en annan hjärtklappning när vi ska på ultraljud med Tove igen. Det var ett halvår sen nu och vi hoppas förstås att det ser bra ut också nu. Intressant dock att se hur jag ska lyckas att få Tove att sitta still i de 15-20 minuter som kollen tar; det blir nog den största utmaningen!

Firade lite födelsedag i efterskott igår också. Kusinerna från Kungsängen, farfar och farbror och faster kom på besök. Vi bjöd på Anna-bakade pajer och cupcakes till allas glädje. Trevligt att kunna samlas!

Bezzie-mys

Tove och Bezzie

Tove gillar djur. Alla djur. Hon pekar på alla hundar vi möter när vi är ute. Hon reagerar på katter på TV. Och hon gillade verkligen att klappa fåren på Parken Zoo i Eskilstuna. Den stora favoriten är nog ändå Bezzie. Hon vill gärna pussa Bezzie och skrattar ofta när Bezzie springer omkring. Att ge henne mat har också blivit populärt. Man kan också mysa med henne i korgen. Ibland får hon nästan plats samtidigt...

Klättring

Ja, det är till att lära sig en massa saker själv nu. Mycket genom att härma mamma och pappa, men också genom helt egna idéer och upptäckter. Här om dagen när jag lagade mat och Tove lekte i matrummet hörde jag hur hon bankade på sin stol. När jag gick ut för att kolla läget ser jag att...hon sitter i sin stol. För ett ögonblick trodde jag att jag hade fått ett riktigt hjärnsläpp och satt henne där, men så var inte fallet. Hon hade klättrat upp och satt sig alldeles själv med hjälp av ett par sittpuffar som låg på golvet bredvid. Också köksbordet och köksbänken är klart möjliga för Tove att bemästra nu, kolla bara klippet nedan. Nu vill det till att pappa håller ett vakande öga öppet hela tiden.

Självständigheten blir tydligare och tydligare; Tove ger sig gärna iväg på längre promenader (med hennes mått mätt förstås) innan hon kommer tillbaka för att tanka lite trygghet. Som här i city utanför banken innan vi gjorde klart allt med lägenheten häromdagen. Det var några stycken som fick vända på huvudet ett par gånger för att försäkra sig om att hon faktiskt hade en förälder med sig.

Egen promenad